Sista minuten-present? Upptäck våra digitala presentkort »
The Library of Heartbeats är en tankeväckande och vacker roman där det centrala temat är hjärtat och hjärtslag, den passar alla som vill läsa en hoppfull berättelse om att återfinna det man förlorat och att återvända till livet.
Den 40-årige illustratören Shuichi har återvänt till Kamakura efter många år i Tokyo för att renovera och sälja sin döda mors hus. Plötsligt märker han hur en liten, okänd pojke smyger in i huset och tar med sig olika föremål. Så småningom växer en vänskap fram mellan mannen och pojken, Kenta. De bär båda på en djup känsla av ensamhet, utanförskap och saknad efter en person som längre inte finns. Tillsammans åker de till ön Teshima för att besöka The Library of Heartbeats (också känt som Les Archives du Cœur eller Shinzo-on no akaibu), där man sparat inspelningar av hjärtslag från människor över hela världen. I Teshima hittar Shuichi något han trodde sig ha förlorat för alltid.
The Library of Heartbeats är lättläst och jag tycker att översättningen från italienska till engelska var lyckad. Det förekommer en del japanska ord och namn men de påverkar inte läsupplevelsen nämnvärt.
”Han log. Han insåg att det är så här man vet att man bryr sig om någon: när man ser dem där de inte är. Kenta var inte där, men Shuichi kunde se honom bredvid sig, skrattande.”
- Kentas lista för att överleva sitt åttonde år:
För att sänka volymen på världen: sätt på hörlurarna
För att göra saker mindre viktiga: ge dem inga namn (namnge inte klockan eller stolen, eller pojken i din klass)
För att inte se någonting: stirra på en glödlampa (bara i några sekunder så att allt blir en stor gul fläck)
För att inte känna någon lukt: andas genom munnen, ät ingenting (på det viset sparar du också på ditt smaksinne och blir inte sugen på pommes)
Även om det inte tog en lång stund att läsa boken, så stannade jag ofta upp och reflekterade över de tankar och känslor som olika ord och formuleringar väckte hos mig. Vissa teman i boken, till exempel känslan av ensamhet och behovet att isolera sig från världen för att den känns för mycket, berörde mig på djupet.
Romanen är stundvis väldigt tung och huvudpersonernas känslor beskrivs på ett väldigt levande sätt. De positiva händelserna i slutet på romanen resulterade i att läsupplevelsen blev hoppfull och positiv. På grund alla känslor var det svårt att släppa boken även efter sista sidan.
(Citatet och Kentas lista är översatt från engelska av redaktionen.)