Spår av samisk sjöfart : i tid och rum

Båtar och sjöfart är en okänd del av den samiska historien. Det visar sig att det finns skriftliga belägg redan från tidig medeltid, där samer omtalas som skickliga båtbyggare, som bygger båtar på beställning till norska kungar. När det gäller forskning kring båtar och sjöfart saknas även genderperspektiv.

Gunilla Larssons forskning utmanar en äldre, nationalistiskt präglad historiesyn och bidrar samtidigt bidra till att synliggöra en osynliggjord historia.

Sjösamer har haft stora båtbyggerier, där man byggt både fiskebåtar, skutor och stora jakter. De har även bedrivit handelssjöfart till bland annat Bergen. Fjällsamer flyttade familjerna med utrustning och getter med båt under sommarflyttningarna till Norge. Att dra båtarna på land över ”mårkor” förbi forsar och mellan sjösystem var en del av flyttningsmönstret, som har anor från vikingatid.

Bland skogssamerna har båtbyggeri, sjöfart, hantverk och handel varit en viktig del av en varierad ekonomi, såväl i norra, som i mellersta Sverige. Förmodligen var det skogssamer som var de samer som gjorde handelsfärder till andra länder, och som omtalas i källor från 1500-talet. Skogssamerna var de som bedrev jakt på pälsdjur, som mård, hermelin, svarträv, blåräv med flera, vars pälsar var de viktigaste och mest eftertraktade handelsvarorna. De bedrev också ett storskaligt fiske, där torkade gäddor också var en eftertraktad handelsvara i det katolska Europa.

I artikeln ”Kvinnor till sjöss under vikingatid” har Gunilla Larsson lyft ett genderperspektiv på vikingatida sjöfart, som ger en helt annan bild än den vi är vana vid att se, även från akademiskt håll.

Gunilla Larsson disputerade 2007 vid Uppsala universitet och har bedrivit forskning även vid Södertörns Högskola.